kvinna på återvinningscentral med platta kartonger i famnen

Del 1: avfall - så funkar det!

Har du någonsin undrat vad som händer med ditt skräp? I den här delen lär du dig om avfallstrappan och hur vi tillsammans kan hantera avfall på bästa sätt. Följ med på en resa genom de olika stegen och upptäck hur vi alla kan hjälpa till att minska vårt skräp och ta hand om vår planet!

Steg för steg i avfallstrappan

Avfallstrappan är en guide som hjälper oss att hantera vårt skräp på bästa sätt. Den visar hur vi kan minska mängden skräp och undvika stora sophögar. Den har fem steg som vi kan följa för att minska vårt avfall. Genom att köpa mindre, återanvända saker och återvinna material kan vi alla hjälpa till att skydda vår planet.

  1. Förebygga. Det första steget i avfallstrappan handlar om att minska mängden skräp vi skapar. Det betyder att vi ska köpa mindre saker. Mycket av det vi köper idag kan varken återanvändas eller återvinnas. När vi köper en sak blir det skräp både när den tillverkas, när den packas och till slut när vi slänger den. Istället kan vi köpa mindre mängd saker eller låna, hyra eller laga saker.

  2. Återanvända. När vi har minskat våra köp är nästa bästa sätt att minska skräpet att återanvända våra saker. Det kan vi göra genom att ge bort, hyra, sälja eller köpa saker på loppis eller second hand. Då kan saker som vi inte längre behöver vara till nytta för någon annan, istället för att köpa nytt. På återvinningscentraler kan vi lämna saker för återbruk.

  3. Materialåtervinna. Det tredje steget handlar om att återvinna material. Till exempel återvinner vi glasflaskor, metallburkar, papper och tidningar.

  4. Energiåtervinna. Det skräp som är kvar så här långt ner i trappan kallas restavfall. Det är material som vi inte kan återanvända eller återvinna, till exempel dammsugarpåsar, tops, blöjor, kattsand och hushållspapper. Det kan också vara saker som redan återvunnits men inte kan återvinnas igen, till exempel industriavfall och sjukhusavfall.

    Restavfall innehåller energi från de råvaror som användes för att göra sakerna från början. Den energin kan vi få ut igen genom att bränna restavfallet i kraftvärmeverk. Då omvandlas det till ny energi i form av värme och el.

  5. Deponera. Det sista steget är att lägga avfallet på deponi, stora sophögar. I Sverige är det förbjudet att deponera avfall som kan återvinnas. Bara 1% av hushållsavfallet deponeras i Sverige, jämfört med över 40% i Europa.

    Många länder har inte bra sätt att ta vara på avfallets energi, vilket gör att deponering är vanligare och skadligt för klimatet. Deponier släpper ut metangas som är mycket sämre för klimatet än koldioxid.

Sortera och återvinn

Det kan vara klurigt att sortera skräp ibland eftersom allt vi använder består av olika material. Vad är till exempel en klocka eller en kaviartub gjord av, och hur ska de sorteras? Varje sak har sin plats när det kommer till återvinning. Här får du veta hur några av de vanligaste sakerna du har hemma ska sorteras!

När du har sorterat ut allt som ska återvinnas, finns det kvar saker som du slänger i vanliga soppåsen hemma. Det kallas restavfall. Här är några exempel på restavfall:

  • Tandborstar, diskborstar och servetter
  • Hår från hårborsten
  • Blöjor, bindor och tamponger
  • Snus och fimpar
  • Tejprester och presentsnöre

Påsarna med restavfall knyter du en dubbelknut på och slänger i din vanliga soptunna. I soptunnan slänger du också de gröna påsarna med matavfall. Soppåsarna med restavfallet hämtas sen av sopbilarna. Varje soptunna har en röd tagg som gör att vi vet vems soptunna vi tömmer. Avfallet vägs och vikten sparas i en dator i bilen. När det är dags att betala för sophämtningen betalar man bland annat för de kilo avfall man slängt.

Dina sopor blir till fjärrvärme, fjärrkyla och el

  1. Sopbilen tömmer soptunnor runt om i Linköping. När den är full åker den till Gärstad avfallsanläggning.
  2. Påsarna lämnas vid den optiska sorteringsanläggningen som sorterar soppåsarna.
  3. De gröna påsarna och påsarna med restavfall sorteras var för sig. Påsarna med restavfall åker vidare till Gärstadverket.
  4. På Gärstadverket blir restavfallet bränsle som används för att producera fjärrvärme, fjärrkyla och el.

I gröna påsen slänger du mat som blivit över från matlagning, som blivit gammal eller som lämnats kvar på tallriken. Det bästa för miljön är om vi äter upp så mycket som möjligt av maten. Men när du måste slänga matrester, ska de i den gröna påsen. Då kommer både näring och energi i matavfallet till nytta.

Med hjälp av Gröna Påsen blir matrester till biogas och biogödsel. Biogasen används för att köra bussar och bilar i stället för till exempel diesel. Biogödsel används som näring på åkrar för odling. Det du behöver göra är att slänga matrester i den gröna påsen, så tar vi hand om resten.

Från matrest till biogas - så går det till

  1. Du slänger dina matrester i gröna påsen.
  2. När påsen är full, knyter du en dubbelknut och slänger den i din vanliga soptunna.
  3. Sopbilen tömmer soptunnan och kör soppåsarna till den optiska sorteringsanläggningen.
  4. Kameror i sorteringsanläggningen läser av den gröna färgen på påsarna och sorterar dem för sig. Övriga soppåsar med restavfall åker vidare till Gärstadverket och eldas upp för att göra fjärrvärme, fjärrkyla och el. På så sätt används energin i restavfallet.
  5. Matresterna i de gröna påsarna blir biogas och biogödsel på vår biogasanläggning. Påsen skiljs från matresterna och blir till värme och el.
  6. Biogasen används som fordonsbränsle för bussar och bilar. Biogödsel används som näringsrik gödning i lantbruket. På så sätt återvinns näringen i matavfallet för att odla ny mat.

I Sverige köper varje person i genomsnitt 13,7 kg nya kläder och hemtextil, till exempel kuddar och lakan, per år. Vi slänger cirka 7,5 kilo kläder per person i soporna varje år. Många känner att de har för mycket kläder och använder inte allt i sin garderob.

Att tillverka kläder kräver mycket energi, material, vatten och färg innan de når våra garderober. Det finns en stor möjlighet att minska vår miljöpåverkan genom att tillverka kläder på mer hållbara sätt och göra klokare val när vi köper kläder och andra textilier.

Skänk eller återvinn dina kläder och textilier

I Linköping kan du lämna kläder du vuxit ur eller inte längre på våra återvinningscentraler. Många hjälporganisationer tar också emot kläder direkt i sina butiker. Ibland finns det "klädboxar" nära återvinningsstationer. Tänk på att lägga kläderna i en påse och knyta ihop den för att skydda dem. Genom att återanvända kläder minskar vi avfallsmängden och sparar resurser och energi eftersom det inte behöver tillverkas lika många nya plagg.

Tidningar och förpackningar kan bli nya saker igen, och vissa förpackningar kan till och med återvinnas många gånger om. Visst är det bra? Det vi Linköpingsbor behöver göra är att sortera rätt och lämna till återvinning. Du lämnar dina tidningar och förpackningar på någon av de återvinningsstationer som finns på flera platser i Linköping.

Så sorterar du rätt

Det är bra att tömma förpackningar ordentligt, även om de inte behöver vara rengjorda. Det är bra att skölj ur kladdiga förpackningar för att undvika dålig lukt. Ta också bort lock, kapsyler och andra lösa detaljer och sortera dem efter material.

  • Tidningar. Till exempel tidningar, broschyrer, reklamblad och kataloger lägger du löst i behållaren för tidningar. Dessa återvinns till nytt tidningspapper, toalettpapper och hushållspapper. Fibrerna i pappret kan återvinnas upp till sju gånger.
  • Pappersförpackningar. Till exempel pastakartonger, pappersrullar och papperspåsar plattar du till och lägger du i behållaren för pappersförpackningar. De blir sen till nya kartonger. Fibrerna i pappret går att återvinna sex-sju gånger innan de slits ut.
  • Glasförpackningar. Flaskor och burkar av färgat och ofärgat glas ska sorteras var för sig, och lock och kapsyler ska tas bort. Glaset återvinns till nya glasflaskor, glasburkar och isoleringsmaterial. Glas kan smältas ned om och om igen utan att kvaliteten blir sämre.
  • Metallförpackningar. Till exempel konservburkar, tomma sprayburkar, tuber, lock och kapsyler ska sköljas ur vid behov, lock och korkar tas bort, och plattas till om möjligt. Dessa blir bland annat till nya motordelar. Metall kan återvinnas om och om igen och ändå hålla god kvalitet.
  • Plastförpackningar. Till exempel flaskor för ketchup, schampo, burkar, glasslådor och plastpåsar. De återvinns till bland annat plastmöbler, byggmaterial, bärkassar och sopsäckar.

I Sverige ska vi sortera och återvinna vårt elavfall. Elavfall är saker som lyser, blinkar, låter eller har en sladd eller batteri. Till exempel är elavfall

  • Mobiltelefoner, surfplattor och datorer.
  • Batterier
  • Eltandborstar, locktänger och hårtorkar
  • Leksaker, klockor, radio och TV.

Du lämnar ditt elavfall på någon av våra återvinningscentraler. Mindre elavfall kan lämnas i Elvinn-skåp i större matbutiker. Butiker som säljer elektronik måste också ta tillbaka likadana produkter.

Företaget Elkretsen tar hand om allt elavfall i Sverige. De hämtar elavfallet från återvinningscentralerna och kör det till återvinningsanläggningar. Där plockas produkterna isär för att återvinna materialen. Resten går till energiåtervinning, vilket blir fjärrvärme och el. Farliga ämnen tas bort för att skydda naturen och människor.

Elavfall innehåller plaster, glas, farliga ämnen och metaller. Genom att återvinna dessa material sparar vi resurser. Att återvinna metaller som till exempel aluminium, stål, koppar, guld och silver sparar mycket energi och minskar avfall. Till exempel sparar återvinning av aluminium 95% energi jämfört med att framställa ny aluminium.

Farligt avfall är till exempel rester av batterier, målarfärg, nagellack, mobiltelefoner och trasiga glödlampor. Detta avfall kan innehålla bly, kvicksilver, kadmium och andra giftiga ämnen. Därför är det väldigt viktigt att vi tar hand om det eftersom varje gram betyder mycket för miljön.

Lämna farligt avfall på återvinningscentralerna

Du kan lämna farligt avfall på återvinningscentralen. Märk avfallet tydligt så att vi lätt kan förstå vad det är. Vi sorterar det för hand innan vi skickar det vidare till anläggningar för att förstöra eller återvinna det.

Lämna mindre farligt avfall till Elvinn

Mindre elektronik, lampor, batterier och hushållskemikalier kan lämnas i Elvinn, som finns i större matbutiker. Se till att kemikalieförpackningar är hela och väl förslutna så att de inte läcker.

Vad händer med avfallet?

När du lämnar farligt avfall på återvinningscentralen eller i Elvinn sorterar personalen det innan det transporteras till vårt mellanlager. Där sorteras det igen för att sedan skickas till specialiserade behandlingsanläggningar. Förpackningarna måste vara märkta och hela för att undvika farliga reaktioner.

Vanligaste sättet att hantera farligt avfall är att förbränna det för att utvinna energi till el och värme. En del farligt avfall kan återvinnas genom nya metoder där farliga ämnen tas bort. Vissa typer av farligt avfall kan inte återvinnas eller utvinna energi ifrån och deponeras då på ett säkert sätt.

Sortera och återvinn på återvinningscentralerna

På våra tre återvinningscentraler i Linköping kan du lämna allt från soffor och farligt avfall till kylskåp och trädgårdsavfall. Här kan du slänga stora saker och sådant som inte får slängas i soporna hemma. Det finns alltid personal att fråga om du behöver hjälp. Allt som kommer in till återvinningscentralerna lämnar vi vidare till olika anläggningar som är proffs på att ta hand om olika typer av avfall.

På återvinningscentralen kan du också lämna saker till återbruk i våra återbrukshallar. Det kan till exempel vara kläder, möbler och dekorationer.

På återvinningscentralerna tar vi emot saker som går till återbruk, materialåtervinning, energiåtervinning och deponering, alltså steg två, tre, fyra och fem i avfallstrappan!

Det osynliga avfallet

Att minska mängden avfall och farliga ämnen är det viktigaste steget i avfallstrappan. Enligt WWF:s klimatkalkylator skulle vi behöva mer än fyra jordklot om alla som bor på jorden skulle leva som vi gör här i Sverige. Vi lever över våra tillgångar och använder mer resurser än vad jorden återskapar.

Avfall hänger tätt ihop med allt vi köper. Det mesta vi köper och gör leder till avfall och det gäller inte bara när vi ska slänga det vi vill bli av med utan börjar långt tidigare. Vid framtagning av material, tillverkning, transporter, i lager och i butiker innan det når oss. När vi sen är färdiga med det vi köpt så blir det till slut också ett avfall.

Det bästa vi kan göra är att köpa på ett mer hållbart sätt och ge saker ett längre liv. Välj produkter med högre kvalitet, reparera och tänk efter om du verkligen behöver köpa nya saker.

Produkter behöver få en längre livslängd, bli enklare att reparera, lättare att återvinna och slutligen måste de vara helt giftfria den dag de ska återvinnas. Genom att öka produkternas livslängd minskar behovet av att tillverka nya produkter och då minskar också mängden avfall som skulle blivit resten från den tillverkningen. Ett stort ansvar för att detta ska kunna bli verklighet vilar på de som beslutar om lagar, regler och andra styrmedel för produktion och konsumtion.

Prylar, kläder och livsmedel lämnar efter sig mycket avfall vid tillverkning, vilket vi som köper sakerna aldrig ser. Till exempel har ett par jeans ett avfallsfotavtryck på 25 kg innan de når vår garderob. Först behövs bomull som behöver mycket vatten och bekämpningsmedel för att växa. När bomullen blir tyg och färgas går det åt ännu mer vatten och kemikalier. Därefter transporteras byxorna till lager och butiker innan de kommer hem till oss.

Elektroniska produkter har de högsta avfallsfotavtrycken:

  • Bärbar dator: 1200 kg
  • Mobiltelefon: 86 kg
  • Borrmaskin: 52 kg

Kläder ger också upphov till mycket avfall:

  • Bomullsbyxor: 25 kg
    Träningskläder: 17 kg
    Läderskor: 12 kg

Vi kan låna, laga och hyra istället för att köpa nytt. Låna eller hyra saker du sällan använder, till exempel skidor eller skridskor. Reparera saker i stället för att slänga dem, till exempel att laga trasiga skor eller kläder. Välj att använda dina grejer längre innan du byter ut dem. Genom dessa val minskar vi mängden avfall och sparar på jordens resurser.