Två unga vuxna lagar mat i ett studentkök med gröna påsen redo

Del 1: Ingenting försvinner - så funkar det i Linköping!

Steg för steg i avfallstrappan
Avfallstrappan styr hur avfallet i Sverige och inom EU ska hanteras och den har fem steg:

  1. Minimera eller förebygga. att förebygga avfall innebär att minska mängden avfall och mängden farliga ämnen som finns i omlopp. Det är här vi kan göra störst nytta för miljön och det första steget i avfallstrappan handlar om konsumtion och inköp. Här kan var och en påverka genom de val man gör. Det gör vi genom att välja att inte köpa alls, eller genom att välja att köpa saker av bättre kvalitet som håller längre. När vi delar med varandra genom att låna, hyra eller laga minskar vi också avfallet. Att minska farliga ämnen gör vi till exempel när vi väljer produkter som är miljömärkta.
  2. Återanvända. det andra steget i avfallstrappan är återanvändning. När sakerna redan finns så är det näst bästa att återanvända dem så länge som möjligt. Det gör du genom att till exempel skänka, sälja och köpa saker second hand. På våra tre återvinningscentraler kan man skänka för återbruk/återanvändning.
  3. Materialåtervinna. ta vara på materialet i sånt som inte kan användas längre och använda det i nya produkter. När vi källsorterar förpackningar och tidningar, pantar burkar och pet-flaskor, lämnar vårt elavfall med mera på återvinningscentralen kan materialet användas igen i nya produkter. När vi använder gröna påsen ser vi till att näringsämnen från matavfallet kommer till nytta i lantbruket igen och utvinner gas till fordon.
  4. Energiåtervinna. Energiåtervinning är det fjärde steget i avfallstrappan och är ett sätt att ta hand om det så kallade restavfallet. Restavfallet består av sånt som inte går att återanvända eller materialåtervinna. När något inte kan materialåtervinnas är avfallet en viktig resurs som kan användas för att göra fjärrvärme, fjärrkyla och el. Det ersätter då andra bränslen som annars skulle behövts.
  5. Deponera. Att deponera är det allra sista steget i avfallstrappan och betyder att avfall, som inte kan tas om hand på något annat sätt, helt enkelt läggs på hög.

I Sverige är vi bra på att både återvinna material och energi ur avfall. Här är det dessutom förbjudet att lägga sådant på deponi som det går att göra något annat med. Därför deponeras inte mer än 1 procent av soporna från hushållen i Sverige. I Europa är det över 40 procent!

Många länder har fortfarande inga effektiva sätt att ta vara på energin ur avfallet. Då blir deponering – att lägga soporna på hög – oftast det vanligaste sättet. Och det är inte bra för klimatet. Deponier läcker nämligen olika växthusgaser, främst metangas, som är så mycket som 34 gånger sämre för klimatet än vad koldioxid är.

När du sorterat ut allt som ska återvinnas blir det en del kvar som du slänger i vanliga soppåsen hemma. Det skräpet kallas för restavfall.

Vad är restavfall?

Restavfall kan vara väldigt många olika saker, men kan förklaras som de saker som blir kvar när du har sorterat ut det som kan återvinnas. Här är några exempel:

  • Tandborstar, diskborstar och servetter
  • Tandtråd, tops och hår från hårborsten.
  • Blöjor, bindor och tamponger
  • Penslar
  • Klisterdekaler, tejprester och presentsnöre

Sopbilar tömmer soptunnan

Hemma slänger du dina sopor för både restavfall och matavfall, alltid knuten med dubbelknut, i din soptunna. Vi kommer sen hem och tömmer din soptunna. Varje soptunna har en röd "tagg" som gör att vi vet vems soptunna det är vi tömmer. Det är viktigt eftersom avfallet från soptunnan vägs. Vikten sparas med hjälp av en dator i bilen och när det sen är dags att betala räkningen för sin sophämtning så betalar man bland annat för de kilo avfall man slängt i soptunnan.

Så går det till när dina sopor blir fjärrvärme, fjärrkyla och el.

  1. Sopbilen tömmer alla soptunnor och åker med det till Gärstad avfallsanläggning.
  2. Soporna lämnas på den optiska sorteringsanläggningen som sorterar alla soppåsar.
  3. Sorteringsmaskinen sorterar de gröna påsarna med matavfall för sig och övriga påsar med restavfall åker vidare till Gärstadverket.
  4. I Gärstadverket blir restavfallet ett bränsle när vi gör fjärrvärme, fjärrkyla och el. Om restavfallet är väl sorterat så finns det inte kvar något här som skulle kunnat materialåtervinnas. Då är det bra att ta vara på energin som fortfarande finns i avfallet. Genom att göra så tar man vara på en resurs som annars inte kan användas till något annat. 

Mycket av det vi slänger är matavfall, till exempel mat som blivit över på tallriken eller blivit för gammal. Det bästa för miljön är om vi äter upp så mycket som möjligt av maten. Men när du ändå måste slänga matrester så hör de hemma i gröna påsen för då kommer både näringen och energin i matavfallet till nytta.

Det finns flera saker som inte hör hemma i gröna påsen: 

  • servetter
  • växter
  • tobak
  • läkemedel

Med gröna påsens hjälp blir matrester till biogas och biogödsel i Linköping. Biogas används för att köra bussar och bilar istället för till exempel diesel. Biogödsel används som näring på åkrar för odling i lantbruket.

Från matrest till biogas -så går det till!

  1. När gröna påsen är full med matrester knyter du en dubbelknut och slänger den i din vanliga soptunna.
  2. Sopbilen tömmer soptunnan och kör soppåsarna till den optiska sorteringsanläggningen.
  3. De gröna påsarna sorteras sedan ut med hjälp av kameror i sorteringsanläggningen som känner igen den gröna färgen.
  4. Påsarna åker till vår biogasanläggning där de röts och bildar gas. 
  5. Av rötan och gasen producerar vi biogas som drivmedel och biogödsel till åkermarker.

Tidningar och förpackningar kan bli nya saker igen. Det är vi som samlar in tidningar och förpackningar och tar hand om återvinningsstationer som finns runt om i Linköping, med olika containrar för bland annat plastförpackningar, metallförpackningar och pappersförpackningar.

Sortera tidningar och förpackningar rätt

Tidningar

I tidningsbehållarna lämnar du bland annat tidningar och reklamblad. Tidningarna återvinns till nytt tidningspapper, toalettpapper och hushållspapper. Fibrerna i pappret kan återvinnas upp till sju gånger. Att göra nytt papper av returpapper sparar energi vid tillverkningen. Det behövs bara drygt hälften av all den energi som åtgår vid pappersproduktion av nya träråvaror.

Pappersförpackningar

I behållarna för pappersförpackningar sorterar du till exempel pastakartonger, pappersrullar och papperspåsar. Här sorterar du förpackningar som till mer än hälften består av papper.

Tänk på detta när du sorterar pappersförpackningar:

  • Töm förpackningen ordentligt.
  • Ta isär förpackningar som består av flera material om det är lätt att ta isär. Skruva av korkar och ta av lock och sortera efter material.
  • Platta till förpackningarna så tar de inte så mycket plats i containern och vid transport

Pappersförpackningar blir till nya kartonger igen. Fibrerna i pappret går att återvinna cirka sju gånger innan de slits ut.

Förpackningar av färgat och ofärgat glas - flaskor och burkar

Det finns två behållare, en för färgade och en för ofärgade glasförpackningar. Det är viktigt att aldrig blanda färgat och ofärgat glas. En färgad glasflaska kan inte användas för att bli en flaska som är gjord av ofärgat glas.

Tänk på detta när du sorterar glas, flaskor och burkar:

  • Ta bort lock och kapsyler och sortera dem efter material. Sånt som är svårt att ta bort får sitta kvar.
  • Ju helare glaset är desto lättare är det att ta bort material och skräp som inte ska följa med glaset som ska vidare till återvinning.
  • Lägg aldrig lampor, lysrör, porslin, keramik, spegelglas eller fönsterglas i glasbehållarna. Lysrör och lampor kan innehålla olika metaller till exempel kvicksilver och ska sorteras som farligt avfall.

Glasflaskor och burkar blir nya glasflaskor, glasburkar och isoleringsmaterial. Glas kan smältas ned om och om igen utan att kvaliteten blir sämre. Dessutom sparar återvinningen både energi och nya råvaror.

Metallförpackningar

I behållarna för metallförpackningar lämnar du bland annat konservburkar, dryckesburkar utan pant och tomma och torra tuber för tillexempel kaviar och kapsyler.

Tänk på detta när du sorterar metallförpackningar:

  • Ta bort lock och korkar. Stoppa in vassa lock ifrån konservburkar i förpackningen. Sortera annars lock lösa för den fraktion som det är.
  • Platta till förpackningar som lätt kan pressas ihop, då sparar vi plats i behållaren för sorteringen. 
  • Burkar som innehållit färg eller lim lämnas till metallåtervinning om de är tomma och torra. Innehåller de färg- eller limrester ska de lämnas till en bemannad återvinningscentral där farligt avfall samlas in.

Metallförpackningarna blir till bland annat nya motordelar. Metall kan återvinnas om och om igen och ändå hålla god kvalitet. Det är möjligt att spara stora mängder energi genom att återvinna begagnat stål och aluminium jämfört med att tillverka nytt. Det går t ex åt 95% mindre energi att tillverka aluminium av återvunnet material än av ny råvara.

Plastförpackningar

I behållarna för plastförpackningar lämnar du flaskor från till exempel ketchup, schampo, saft och plastpåsar. Plastförpackningar återvinns till bland annat plastmöbler, produkter till byggindustrin, bärkassar och sopsäckar mm.

Så gör du

Töm förpackningen ordentligt. De behöver inte vara rengjorda men gamla matrester luktar illa och kan locka till sig möss så det kan ändå vara bra att skölja ur kladdiga förpackningar. För återvinningen är det viktigt att förpackningarna är ordentligt tömda eftersom en del förpackningar sorteras efter vikt.

Lägg gärna flera mindre pappersförpackningar i en större pappersförpackning så tar de mindre plats och då behöver man inte tömma lika ofta. Då behöver inte chaufförerna åka för att hämta förpackningar lika ofta och det är bättre för miljön.

Ta bort lock, kapsyler och andra detaljer som lätt går att ta bort från förpackningen. Sortera plastkorkar i plastförpackningar och lock samt korkar av metall i metallförpackningar. Lägg dem lösa i containern så kan de maskiner som sorterar förpackningarna lättare göra sitt jobb. På tuber låter du korken sitta kvar.

I Sverige ska vi sortera ut och lämna vårt elavfall till återvinning. Det som lyser, blinkar eller låter, eller har kunnat, eller det som har en sladd eller batteri räknas som elavfall. Till exempel kan elavfall vara: 

  • TV
  • Mobiltelefoner
  • Eltandborstar
  • Diskmaskiner
  • Batterier

Det finns flera sätt att lämna elavfall på

På våra återvinningscentraler kan du lämna ditt elavfall. Mindre sorters elavfall, som

 till exempel småbatterier, lampor och småelektroni, kan lämnas i Elvinn - ett återvinningsskåp som finns vid lite större matbutiker. De butiker som säljer elektronikprodukter är också skyldiga att ta tillbaka likadana produkter.

Elvinn ser ut så här:

Vad händer med elavfallet?

Det är ett företag som heter Elkretsen som tar hand om allt elavfall i Sverige. De hämtar elavfallet från våra återvinningscentraler och kör det till återvinningsanläggningar. Där plockar man isär produkterna för att kunna  återvinna så mycket som möjligt av materialen. Resten går till energiåtervinning och blir det fjärrvärme och el. Elavfall innehåller ibland farliga ämnen och material som inte ska cirkulera i nya produkter. Därför är det viktigt att ta dem ur kretsloppet eftersom de kan vara skadliga för naturen och människor.

Varför är det viktigt att vi återvinner elavfall?

Elavfall består av flera olika material som till exempel plaster, glas, farliga ämnen och innehåller nästan alltid metaller. Genom att återvinna material och metaller kan vi spara resurser. Det finns stor nytta med att återvinna metaller som aluminium, stål, koppar, guld och silver. Det beror bland annat på att det går åt mycket energi för att ta fram "ny" metall men också för att det skapar stora mängder avfall. Återvinning av till exempel aluminium sparar 95 procent i energi jämfört med att ta fram ny aluminium – och metaller kan faktiskt återvinnas hur många gånger som helst!

Farligt avfall kan vara många saker. Det kan bland annat vara:

  • Rester av målarfärg
  • insektsmedel
  • mobiltelefoner
  • gamla batterier

Farligt avfall kan innehålla bly, kvicksilver, kadmium och andra giftiga ämnen. Det är jätteviktigt att vi tar hand om det, varje gram betyder mycket för miljön.

Lämna farligt avfall på återvinningscentralerna

Farligt avfall lämnar du på våra återvinningscentraler. När du lämnar farligt avfall är det viktigt att märka det så att vi lätt kan förstå vad det är för något. Vi sorterar nämligen farligt avfall för hand innan vi skickar det vidare till andra anläggningar för att kunna förstöra eller återvinna det.

Hushållskemikalier och lampor tar vi emot i återvinningsskåpet Elvinn

Mindre elektronik, lampor och batterier samt vanliga hushållskemikalier vi har hemma kan också lämnas i Elvinn – ett återvinningsskåp som finns i välbesökta matbutiker som har öppet ofta.

Vad händer sen?

När du lämnat farligt avfall på återvinningscentralen eller i Elvinn sorterar personal avfallet på plats innan det transporteras till vårt mellanlager för farligt avfall. Där sorterar vår personal avfallet igen för att sedan lämna det vidare till behandlingsanläggningar som är specialiserade på att behandla olika slags farligt avfall. Sorteringen hos oss gör vi för hand, så för oss är det jätteviktigt att flaskor och burkar är märkta med vad de innehåller och att förpackningarna är hela.

Det vanligaste sättet att ta hand om farligt avfall är att förbränna det och ta vara på energin till el och värme. En del farligt avfall kan också behandlas genom nya metoder för materialåtervinning. De farliga ämnena tas bort och resten av avfallet återvinns. Men det finns även farligt avfall som inte kan återvinnas eller energiutvinnas och det deponeras (slutförvaras) då på ett säkert sätt tillsvidare.

Återvinningscentraler

På återvinningscentralerna kan Linköpingsborna lämna allt från soffor och farligt avfall till kylskåp och trädgårdsavfall. Här lämnar besökarna stora saker och sånt som inte får slängas i soporna hemma. På återvinningscentralerna finns alltid någon att fråga om du behöver hjälp.

Tre återvinningscentraler

I Linköping har vi tre bemannade återvinningscentraler, Ullstämma, Gärstad och Malmen. Till dem får alla som bor i Linköping åka och lämna sitt grovavfall. Där går det att lämna nästan allt förutom sin vanliga soppåse. Den hör hemma i soptunnan och hämtas av sopbilen.

Var sak har sin plats

På återvinningscentralen sorterar besökarna sitt avfall i olika containrar som till exempel metallskrot, wellpapp och trä. Här finns också särskild insamling för farligt avfall och elavfall. Precis som att allt vi köper består av olika material och köps på olika ställen, så finns det olika sätt ta hand om det när det till slut har blivit avfall.

Vart tar avfallet vägen sen?

Allt som kommer in till återvinningscentralerna lämnar vi vidare till olika anläggningar som är proffs på att ta hand om olika typer av avfall. Till exempel så kommer det lastbilar som hämtar elavfallet för att köra det till en anläggning där det plockas isär så att material kan materialåtervinnas eller energiåtervinnas.

Farligt avfall hämtar vi själva och kör till Tekniska verkens Mellanlager för farligt avfall. Där sorterar våra medarbetare avfallet för hand och delar upp det efter olika typer. Efter sorteringen skickar vi det vidare till andra anläggningar som kan återvinna eller förstöra avfallet. Det finns också en mindre del som det inte går att göra något med och det får man förvara i väntan på att utvecklingen går framåt och lösningar för att ta hand om det kommer.

Trädgårdsavfall som ris går till förbränning så att energin i det kan komma till nytta medan löv, gräs och vissna blommor lämnas till kompostering och blir till jord.

Återbruka mera

En av de kanske allra viktigaste möjligheterna på återvinningscentralerna är att det går att lämna saker till återbruk där, alltså kläder som kan användas på nytt, möbler som bytts ut eller en cykel som du vuxit ur.

Det här är bara en liten del av det som kommer till våra återvinningscentraler. Häng gärna med en förälder nästa gång de ska sortera och spana in resten. Men se upp för trafiken!