Avfallstrappan

Steg för steg i avfallstrappan! 

Avfallstrappan styr hur avfallet i Sverige och inom EU ska hanteras och den har fem steg: 

1. Minimera eller förebygga
2. Återanvända
3. Materialåtervinna
4. Energiåtervinna
5. Deponera

1. Förebygga - att förebygga avfall innebär att minska mängden avfall och mängden farliga ämnen som finns i omlopp. Det är här vi kan göra störst nytta för miljön och det första steget i avfallstrappan handlar om konsumtion och inköp. Här kan var och en påverka genom de val man gör. Det gör vi genom att välja att inte köpa alls, eller genom att välja att köpa saker av bättre kvalitet som håller längre. När vi delar med varandra genom att låna, hyra eller laga minskar vi också avfallet. Att minska farliga ämnen gör vi till exempel när vi väljer produkter som är miljömärkta. 

2. Återanvända - det andra steget i avfallstrappan är återanvändning. När sakerna redan finns så är det näst bästa att återanvända dem så länge som möjligt. Det gör du genom att till exempel skänka, sälja och köpa saker second hand. På våra tre återvinningscentraler kan man skänka för återbruk/återanvändning. 

3. Materialåtervinna - ta vara på materialet i sånt som inte kan användas längre och använda det i nya produkter. När vi källsorterar förpackningar och tidningar, pantar burkar och pet-flaskor, lämnar vårt elavfall med mera på återvinningscentralen kan materialet användas igen i nya produkter. När vi använder gröna påsen ser vi till att näringsämnen från matavfallet kommer till nytta i lantbruket igen och utvinner gas till fordon.
 
4. Energiåtervinna –  Energiåtervinning är det fjärde steget i avfallstrappan och är ett sätt att ta hand om det så kallade restavfallet. Restavfallet består av sånt som inte går att återanvända eller materialåtervinna. När något inte kan materialåtervinnas är avfallet en viktig resurs som kan användas för att göra fjärrvärme, fjärrkyla och el. Det ersätter då andra bränslen som annars skulle behövts. 

5. Deponera –  Att deponera är det allra sista steget i avfallstrappan och betyder att avfall, som inte kan tas om hand på något annat sätt, helt enkelt läggs på hög. 

I Sverige är vi bra på att både återvinna material och energi ur avfall. Här är det dessutom förbjudet att lägga sådant på deponi som det går att göra något annat med. Därför deponeras inte mer än 1 procent av soporna från hushållen i Sverige. I Europa är det över 40 procent!

Många länder har fortfarande inga effektiva sätt att ta vara på energin ur avfallet. Då blir deponering – att lägga soporna på hög – oftast det vanligaste sättet. Och det är inte bra för klimatet. Deponier läcker nämligen olika växthusgaser, främst metangas, som är så mycket som 34 gånger sämre för klimatet än vad koldioxid är.