Material del 2: Besök på Kolmården

Inför besöket

För att ge alla elever en oförglömlig dag på Kolmården vill vi att ni respekterar följande:

• Besöket i Kolmårdens djurpark ska ses som en del i elevernas lärande och inte en nöjesresa. 
• Åkattraktioner, restauranger och kiosker är stängda så se till att ta med utflyktsmat som inte behöver värmas utan kan ätas som den är. Skolan beställer själva matpaket åt eleverna.
• Parken är endast öppen för skolklasser, därför välkomnar vi pedagoger och elever men det är inte tillåtet att ta med föräldrar.
• Medföljande pedagog/er är ansvarig för sin grupp samt att eleverna håller ihop och befinner sig på rätt plats vid rätt tid. Detaljerat schema för respektive grupp med hålltider och stationernas ordningsföljd finns tillgängligt längre ned på sidan och kommer även att delas ut vid ankomst till Kolmårdens djurpark. Respektera hålltiderna för respektive grupp så att alla får möjlighet att utnyttja resurserna på bästa sätt.
• Eleverna får aldrig lämnas ensamma eller gå iväg på egen hand. De får på inga villkor klättra på staket eller på annat sätt utsätta sig själva eller andra för risker.
• Medföljande pedagog/er är även ansvarig för att varje elev respekterar parkens regler samt visar respekt för djuren. Detta innebär till exempel att inte knacka på rutor eller mata djuren.
• Under besöket kommer klassen vistas utomhus hela dagen. Det är därför viktigt att alla har kläder efter väder. Ett sittunderlag kan vara bra att ha med då även lunch intas utomhus.

På Bästa världen-hemsidan finns en film om vad ni ska tänka på när ni är på besök i parken. Se den tillsammans med eleverna före besöket.

Under besöket

Dagen börjar kl 9:30 och avslutas kl 14:00. Tiderna nedan anges med reservation för eventuella ändringar för dagen på grund av till exempel väder eller andra oförutsedda händelser.

Vi rekommenderar att eleverna har med sig något att äta på fikarasten kl 9:45, utöver maten de har med till lunch. Lunchen är i första hand planerad att intas vid lekområdet Kulmården eller Hopphagen. 

När ni kommer fram till Kolmården så blir er anmälda klass tilldelad en siffra: 1, 2, 3 eller 4. Siffran anger vilket schema nedan som ni går efter. Hela klassen kommer att följa samma schema hela dagen. 

Schema grupp/klass 1 och 2

Schema grupp/klass 3 och 4

Stationsinnehåll

Skogshund (2 grupper/klasser)

Stationen består av flera delmoment:

• En visning med information om djuren.
• En interaktiv övning med fokus på regnskogen. Övningen leds av Kolmårdens personal som använder sig av mycket visuellt material.
• En aktiverande övning där eleverna ska hitta vilka djur som lever i regnskogen. Stationen leds av medföljande pedagog/lärare.

Syftet är att visa att regnskogen har en viktig roll i vattnets kretslopp och att människor i den här delen av världen är direkt beroende av friska ekosystem för att ha rent dricksvatten.

Snöleopard (2 grupper/klasser)

Vid snöleoparderna kommer två klasser att rotera på två delmoment. En del består av information och frågestund om snöleoparden ledd av Kolmårdens personal. Del två är en frågestig som klassen genomför självständigt, med fokus på vattentillgången i Himalaya och hur djur och människor som lever där påverkas av detta. Diskussionen leds av medföljande pedagog/lärare med hjälp av tydliga frågeställningar och visuella hjälpmedel vid de tre stoppen

Syftet är att visa att både människor och djur i Himalaya är beroende av samma vattenkällor, nämligen de floder som glaciärisarna ger upphov till. Både skogshund och snöleopard syftar även till att lyfta fram att människor som lever nära naturen är en mer direkt del av samma ekosystem som växterna och djuren omkring dem jämfört med de flesta människor som lever i till exempel Sverige.

Säl (4 grupper/klasser)

Hur går det till när en säl andas? Hur kan en säl hålla sig varm?  Klasserna får varsin frågeställning som de själva ska få fundera kring och söka svar på genom att studera hur och vad sälarna gör för något. Kolmårdens personal knyter ihop övningen och berättar om några av de anpassningar sälarna har till ett liv i vatten.

Syftet är att visa ett djur som lever i vatten och är del av ett akvatiskt ekosystem.

Delfinvisning

I Delfinariet kommer ni att få se en träningsvisning med delfinerna och deras djurvårdare. Upplev hur det går till att bygga upp föreställningen HOPE, som med sitt starka budskap väcker känslor av hopp och engagemang för vår planets vilda djur.

Begreppslista

En del ord används under Kolmårdsbesöket som är bra att gå igenom med eleverna innan ni kommer till djurparken.

Art
En grupp djur som ser likadana ut och kan få ungar tillsammans. Exempel på djurarter är lejon, snöleopard, björn, schimpans, människa, älg, rådjur, vildsvin, ko, häst. Växter delas också in i olika arter på liknande sätt, fast vi säger inte att växter får ungar utan att de förökar sig. Det uttrycket kan även användas om djur. Exempel på växtarter är gran, tall, ek, asp, vitsippa, tussilago, blåbär, lingon.

Dräktig
Vara gravid, ha ungar i magen. När vi pratar om människor brukar vi säga gravid och när vi pratar om andra djur brukar vi säga dräktig, men det betyder samma sak.

Däggdjur
Djur som ger sina ungar di, alltså ger ungarna mjölk, och som andas luft med lungor. De allra flesta däggdjur har päls eller hår och föder levande ungar. Exempel på däggdjur är lejon, tiger, varg, björn, kamel, zebra, elefant, noshörning, delfin, säl, schimpans, människa.

Ekosystem
Allt levande (t.ex. djur, växter, svampar och bakterier), allt som inte är levande (t.ex. jord, vatten och berg) och alla näringsämnen som finns i ett område bildar tillsammans ett ekosystem.

Global uppvärmning
Vår planet blir hela tiden lite varmare och det kallas global uppvärmning. En del av den uppvärmningen är orsakad av oss människor. Vi släpper ut ämnen som kallas växthusgaser, t.ex. när vi producerar energi med hjälp av fossila bränslen eller genom utsläpp från fabriker och transportmedel som flygplan och bilar. Växthusgaserna håller kvar värme från solen som annars skulle ha strålat ut i rymden så ju mer växthusgaser vi släpper ut desto varmare blir jorden.

Himalaya
Bergskedja i centrala Asien, där finns bl.a. världens högsta berg Mount Everest.

Klimatförändringar
Global uppvärmning leder till att klimatet på jorden förändras. När planeten blir varmare så kommer det leda till förändringar i temperatur, vind, regn och snö på olika platser på jorden. Det kallas klimatförändringar.

Livsmiljö
Ett område där ett djur eller en växt kan leva. För att ett djur eller en växt ska kunna leva där måste det finnas näring, vatten och tillräckligt skydd mot väder, vind och rovdjur.

Marin
Sådant som har med havet att göra.

Marina däggdjur
Däggdjur som lever i hav, t.ex. delfiner och sälar.

Näring
Ämnen som djur och människor behöver som finns i maten vi äter, t.ex. vitaminer, mineraler, proteiner, fett och kolhydrater. Även växter, svampar och bakterier behöver näring och får i sig det genom att ta upp det från jorden eller vattnet som finns runt omkring dem.

Näringskedja
En näringskedja beskriver hur näringsämnen sprids mellan olika växter och djur när de äter varandra. En växtätare äter växter och får i sig näring från dem. En köttätare äter andra djur och får i sig näring från dem.

Regnskog
Skog där det kommer minst 1500 millimeter regn på ett år. I Linköping kommer det ungefär 600 millimeter regn på ett år. I en regnskog är det varmt och fuktigt året runt och det finns många olika arter av djur och växter. Regnskogar finns i alla områden längs ekvatorn, mitt på jordklotet.

Revir
Ett område som ett djur eller en grupp djur bor i och som de försvarar mot andra djur.