Miljövärden för fjärrvärme och fjärrkyla
Fjärrvärme och fjärrkyla är resurseffektiva val. Här hittar du detaljerad information om fjärrvärmen och fjärrkylans miljöpåverkan, vilka bränslen som används och hur vi optimerar användningen av våra resurser. Informationen om fjärrvärme gäller för dig med verksamhet i Linköping, Katrineholm, Borensberg, Kisa, Skärblacka, Kimstad och Åtvidaberg. Fjärrkyla erbjuder vi idag bara för dig med verksamhet i Linköping.
Basera dina beslut på framtida förutsättningar
Vår omvärld förändras hela tiden och det gäller även energisystemen. Ditt val av energikälla och hur mycket energi du använder har en direkt påverkan på miljön. Därför är det viktigt att förstå hur den framtid energikällan kommer att användas i ser ut, och hur dina val påverkar energisystemet under flera år framåt när du gör en investering. En ökad användning av fjärrvärme kan till exempel leda till mer effektiv samproduktion av el och värme, vilket i sin tur hjälper till att minska beroendet av fossil elproduktion från Nordeuropa.
Enligt Värmemarknadskommitténs överenskommelse bör vi använda ett beslutsperspektiv när vi överväger ändringar i till exempel uppvärmningssystem eller gör åtgärder för energieffektivisering. Det innebär att vi ska blicka framåt och basera våra beslut på framtida förutsättningar snarare än att enbart förlita oss på historisk data.
Tidstegen – verktyg för att välja framtida energilösning
Verktyget Tidstegen från forskningsinstitutet IVL hjälper dig att utvärdera dina energibeslut, som till exempel att effektivisera energianvändningen eller att välja mellan fjärrvärme eller fjärrkyla och andra alternativ.
Behöver du hjälp att komma igång?
Kontakta vår energistrateg för vägledning i Tidstegen
Olika beräkningsmodeller för redovisningsvärden
Det finns flera olika sätt att beräkna klimatpåverkan. Olika metoder är inte alltid jämförbara eftersom vad som ingår i beräkningarna kan skilja sig åt. Vi har tagit fram klimatberäkningar utifrån tre olika beräkningsmodeller.
Vår fjärrvärme- och fjärrkylaproduktion har en påverkan både lokalt och globalt. Det gör det komplicerat att beräkna klimatpåverkan i förhållande till omvärlden. Med hjälp av ett oberoende konsultbolag tar vi varje år fram produktvärden för fjärrvärmen.
Klimatpåverkan enligt konsekvensperspektivet
Vi beräknar fjärrvärmens och fjärrkylans globala klimatpåverkan genom en metod som kallas för konsekvensperspektivet. Detta värde visar hur mycket vår produktion och leverans av fjärrvärme och fjärrkyla till dig som kund påverkar klimatet globalt. Till skillnad från bokföringsperspektivet tar konsekvensperspektivet med alla utsläpp kopplade till fjärrvärmen och fjärrkylan, både direkt, indirekt och undviken klimatpåverkan. Ibland kan den undvikna klimatpåverkan vara större än både den direkta och indirekta, vilket resulterar i ett negativt värde. Det gäller till exempel för energiåtervinning av avfall där energin i avfallet omvandlas till el och fjärrvärme – samtidigt som vi undviker deponering av avfall.
Fjärrkyla enligt konsekvensperspektivet
Större delen av Linköpings fjärrkyla kommer från absorptionskylmaskiner som drivs med överskottsvärme från fjärrvärmeproduktionen. Under vintern använder vi frikyla från Stångån. Båda dessa produktionsslag har mycket liten klimatpåverkan enligt konsekvensperspektivet. En mindre del av kylaproduktionen är elbaserad, så kallad kompressorkyla. Den har desto större global klimatpåverkan enligt konsekvensperspektivet.
Nordeuropeisk marginalel ligger till grund
För att beräkna elens klimatpåverkan enligt konsekvensperspektivet använder vi data från nordisk marginalel som grund. För 2022 var klimatpåverkan 430 gram CO2e per kWh.
Läs vårt senaste klimatbokslut
Vi på Tekniska verken arbetar ständigt för att minska vår klimatpåverkan och bidra till en mer hållbar framtid. Våra ansträngningar och resultat sammanfattas årligen i vårt klimatbokslut.
Miljövarudeklaration (EPD) är en globalt erkänd och tredjepartsgranskad metod som är upprättad enligt ISO 14025 standard. Miljövarudeklarationen täcker miljöpåverkan från hela fjärrvärmesystemets livscykel, från utvinning av råvaror till byggande och avveckling av anläggningar och ledningsnät.
Metod enligt Polluters pay principle
Metoden använder "Polluters pay principle" – som också stöds av Miljöbalken. Det betyder att den som orsakar miljöpåverkan också ansvarar för att täcka kostnader för att åtgärda skadorna och att minimera framtida miljöpåverkan. I vårt fall innebär det att utsläpp från avfall som återvinns till fjärrvärme, fjärrkyla och el räknas till produkten som blivit avfall och inte till fjärrvärmen och fjärrkylan. Med EPD-metoden räknas klimatpåverkan från ursprungsmärkt el som noll.
Idag finns bara EPD för Linköping
Idag finns bara miljövarudeklarationer för fjärrvärmen i Linköping och fjärrkylan i näten Mjärdevi och City. Miljövarudeklarationerna gäller i fem år från det datum de publicerats. Du kan hitta deklarationerna på EPD Internationals webbplats. Där kan du också kan läsa mer om hur man beräknar miljö- och klimatpåverkan för produkter från ett livscykelperspektiv.
Tillsammans med Värmemarknadskommittén (VMK) har vi tagit fram en gemensam beräkningsmodell för att kunna följa upp utsläppen från varje fjärrvärme- och fjärrkylanät. Beräkningen utgår från ett bokföringsperspektiv och inkluderar utsläpp kopplade till både energiutvinning, bränslehantering och transport.
Beräkningsmodellen fördelar utsläppen för förbränning av avfall till fjärrvärme- och elproduktion, och inte till de produkter som har blivit avfall. Den värme vi använder till fjärrkylan kommer enbart från restvärme som vi tar till vara från vår avfallsbehandling. Den värmen skulle annars ha kylts bort och gått till spillo. Eftersom värmen återanvänds skapar vi heller ingen ytterligare belastning på klimatet. Dessutom kan ursprungsgarantier användas som grund för att beräkna elens klimatpåverkan. Vi på Tekniska verken använder 100% ursprungsmärkt förnybar stödel i fjärrvärmeproduktionen.
Miljövärden för fjärrvärme
Här hittar du information om fjärrvärmens miljöpåverkan, bränslemix och resursutnyttjande för din ort.
Redovisningsvärden
Värden för global klimatpåverkan uppdateras varje år i april, miljövarudeklaration gäller i fem år och direkta produktionsutsläpp uppdateras varje år i januari.
| Beräkningsmodell | Klimatpåverkan, g CO2e/kWh fjärrvärme |
| Global klimatpåverkan, 2022 | - 20 |
| Miljövarudeklaration (EPD), 2022-2027 | 10 |
| Direkta produktionsutsläpp (VMK), 2023 | 97 |
Global klimatpåverkan
Global klimatpåverkan beräknas utifrån ett konsekvensperspektiv.
Så beräknas global klimatpåverkan
Miljövarudeklaration
Miljövarudeklaration (EPD) utifrån ett bokföringsperspektiv. Tabellen visar ett värde för en femårsperiod.
| Utsläpp | Värde, g CO2e/kWh |
| Uppströms utsläpp | 1,9 |
| Utsläpp från kärnprocessen | 6,0 |
| Nedströms utsläpp | 2,1 |
| Summa | 10 |
Så beräknas miljövarudeklaration
Direkta produktionsutsläpp
Direkta produktionsutsläpp enligt Värmemarknadskommitténs (VMK) metodik utifrån ett bokföringsperspektiv.
| Kategori | Värde, g CO2e/kWh |
| Förbränning | 95,4 (varav 88,5 g kommer från avfall) |
| Transport och beredning av bränslen | 1,9 (varav 0 g kommer från avfall) |
| Summa | 97 (varav 88,5 g kommer från avfall) |
Så beräknas direkta produktionsutsläpp
Resursanvändning
Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.
| Kategori | Värde |
| Primärenergifaktor | 0,63 |
| Andel restbränslen | 92 % |
Förnybarhet
Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.
| Kategori | Andel |
| Förnybart | 71 % |
| Fossil olja | 0,9 % |
Bränslemix
Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.
| Typ av bränsle | Andel | Ursprungsland |
| Avfall | 71,8 % | Sverige, Norge Storbritannien, Finland, Estland, Italien |
| Returträ | 18,9 % | Sverige, Norge, Irland |
| Restprodukter från skogsindustrin | 7,4 % | Sverige |
| Bioolja | 1 % | Sverige, Tyskland, Polen, Lettland |
| Fossil olja | 0,9 % | Information kommer |
Övriga miljöaspekter
Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.
| Miljöaspekt | g/kWh |
| Nox | 0,374 |
| Svavel | 0,003 |
| Stoft | 0,003 |
Redovisningsvärden
Värden för global klimatpåverkan uppdateras varje år i april och direkta produktionsutsläpp uppdateras varje år i januari.
| Beräkningsmodell | Klimatpåverkan, g CO2e/kWh fjärrvärme |
| Global klimatpåverkan, 2022 | 11 |
| Direkta produktionsutsläpp (VMK), 2023 | 9 |
Global klimatpåverkan
Global klimatpåverkan beräknas utifrån ett konsekvensperspektiv.
Så beräknas global klimatpåverkan
Direkta produktionsutsläpp
Direkta produktionsutsläpp enligt Värmemarknadskommitténs (VMK) metodik utifrån ett bokföringsperspektiv.
| Kategori | Värde, g CO2e/kWh |
| Förbränning | 4,4 |
| Transport och beredning av bränslen | 4,6 |
| Summa | 9 |
Så beräknas direkta produktionsutsläpp
Resursanvändning
Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.
| Kategori | Värde |
| Primärenergifaktor | 0,05 |
| Andel restbränslen | 73 % |
Förnybarhet
Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.
| Kategori | Andel |
| Förnybart | 100 % |
| Fossil olja | 0 % |
Bränslemix
Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.
| Typ av bränsle | Andel | Ursprungsland |
| Returträ | 73,5 % | Sverige, Norge |
| Restprodukter från skogsindustrin | 26,3 % | Sverige |
| Bioolja | 0,20 % | Nederländerna |
Övriga miljöaspekter
Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.
| Miljöaspekt | g/kWh |
| Nox | 0,29 |
| Svavel | 0,03 |
| Stoft | Ingen mätning |
Redovisningsvärden
Värden för global klimatpåverkan uppdateras varje år i april och direkta produktionsutsläpp uppdateras varje år i januari.
| Beräkningsmodell | Klimatpåverkan, g CO2e/kWh fjärrvärme |
| Global klimatpåverkan, 2022 | 46 |
| Direkta produktionsutsläpp (VMK), 2023 | 23 |
Global klimatpåverkan
Global klimatpåverkan beräknas utifrån ett konsekvensperspektiv.
Så beräknas global klimatpåverkan
Direkta produktionsutsläpp
Direkta produktionsutsläpp enligt Värmemarknadskommitténs (VMK) metodik utifrån ett bokföringsperspektiv.
| Kategori | Värde, g CO2e/kWh |
| Förbränning | 7 |
| Transport och beredning av bränslen | 16,1 |
| Summa | 23 |
Så beräknas direkta produktionsutsläpp
Resursanvändning
Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.
| Kategori | Värde |
| Primärenergifaktor | 0,12 |
| Andel restbränslen | 0 % |
Förnybarhet
Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.
| Kategori | Andel |
| Förnybart | 100 % |
| Fossil olja | 0 % |
Bränslemix
Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.
| Typ av bränsle | Andel | Ursprungsland |
| Restprodukter från skogsindustrin | 97,5 % | Sverige |
| Bioolja | 2,5 % | Sverige, lettland |
Övriga miljöaspekter
Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.
| Miljöaspekt | g/kWh |
| Nox | 0,831 |
| Svavel | 0,045 |
| Stoft | 0,00 |
Redovisningsvärden
Värden för global klimatpåverkan uppdateras varje år i april och direkta produktionsutsläpp uppdateras varje år i januari.
| Beräkningsmodell | Klimatpåverkan, g CO2e/kWh fjärrvärme |
| Global klimatpåverkan, 2022 | 34 |
| Direkta produktionsutsläpp (VMK), 2023 | 36 |
Global klimatpåverkan
Global klimatpåverkan beräknas utifrån ett konsekvensperspektiv.
Så beräknas global klimatpåverkan
Direkta produktionsutsläpp
Direkta produktionsutsläpp enligt Värmemarknadskommitténs (VMK) metodik utifrån ett bokföringsperspektiv.
| Kategori | Värde, g CO2e/kWh |
| Förbränning | 25,3 |
| Transport och beredning av bränslen | 10,6 |
| Summa | 36 |
Så beräknas direkta produktionsutsläpp
Resursanvändning
Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.
| Kategori | Värde |
| Primärenergifaktor | 0,12 |
| Andel restbränslen | 0 % |
Förnybarhet
Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.
| Kategori | Andel |
| Förnybart | 94 % |
| Fossil olja | 6 % |
Bränslemix
Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.
| Typ av bränsle | Andel | Ursprungsland |
| Restprodukter från skogsindustrin | 94,3 % | Sverige |
| Fossil olja | 5,7 % | Information kommer |
Övriga miljöaspekter
Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.
| Miljöaspekt | g/kWh |
| Nox | Ingen mätning |
| Svavel | Ingen mätning |
| Stoft | Ingen mätning |
Redovisningsvärden
Värden för global klimatpåverkan uppdateras varje år i april och direkta produktionsutsläpp uppdateras varje år i januari.
| Beräkningsmodell | Klimatpåverkan, g CO2e/kWh fjärrvärme |
| Global klimatpåverkan, 2022 | 32 |
| Direkta produktionsutsläpp (VMK), 2023 | 13 |
Global klimatpåverkan
Global klimatpåverkan beräknas utifrån ett konsekvensperspektiv.
Så beräkas global klimatpåverkan
Direkta produktionsutsläpp
Direkta produktionsutsläpp enligt Värmemarknadskommitténs (VMK) metodik utifrån ett bokföringsperspektiv.
| Kategori | Värde, g CO2e/kWh |
| Förbränning | 7,7 |
| Transport och beredning av bränslen | 5,6 |
| Summa | 13 |
Så beräknas direkta produktionsutsläpp
Resursanvändning
Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.
| Kategori | Värde |
| Primärenergifaktor | 0,04 |
| Andel restbränslen | 0 % |
Förnybarhet
Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.
| Kategori | Andel |
| Förnybart | 99 % |
| Fossil olja | 1 % |
Bränslemix
Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.
| Typ av bränsle | Andel | Ursprungsland |
| Restprodukter från skogsindustrin | 98,7 % | Sverige |
| Fossil olja | 1,3 % | Information kommer |
Övriga miljöaspekter
Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.
| Miljöaspekt | g/kWh |
| Nox | Ingen mätning |
| Svavel | Ingen mätning |
| Stoft | Ingen mätning |
Redovisningsvärden
Värden för global klimatpåverkan uppdateras varje år i april och direkta produktionsutsläpp uppdateras varje år i januari.
| Beräkningsmodell | Klimatpåverkan, g CO2e/kWh fjärrvärme |
| Global klimatpåverkan, 2022 | 26 |
| Direkta produktionsutsläpp (VMK), 2023 | 14 |
Global klimatpåverkan
Global klimatpåverkan beräknas utifrån ett konsekvensperspektiv.
Så beräknas global klimatpåverkan
Direkta produktionsutsläpp
Direkta produktionsutsläpp enligt Värmemarknadskommitténs (VMK) metodik utifrån ett bokföringsperspektiv.
| Kategori | Värde, g CO2e/kWh |
| Förbränning | 6,5 |
| Transport och beredning av bränslen | 7,1 |
| Summa | 14 |
Så beräknas direkta produktionsutsläpp
Resursanvändning
Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.
| Kategori | Värde |
| Primärenergifaktor | 0,04 |
| Andel restbränslen | 0 % |
Förnybarhet
Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.
| Kategori | Andel |
| Förnybart | 99 % |
| Fossil olja | 1 % |
Bränslemix
Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.
| Typ av bränsle | Andel | Ursprungsland |
| Restprodukter från skogsindustrin | 99,3 % | Sverige |
| Fossil olja | 0,7 % | Information kommer |
Övriga miljöaspekter
Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.
| Miljöaspekt | g/kWh |
| Nox | 0,28 |
| Svavel | Ingen mätning |
| Stoft | 0,00 |
Miljövärden för fjärrkyla
I Linköping erbjuder vi också fjärrkyla. Här kan du som har, eller funderar på att skaffa, fjärrkyla se uppgifter om fjärrkylans klimat- och miljöpåverkan samt produktionsmix.
Vårt fjärrkylasystem baseras på energieffektiv absorptionskyla och frikyla samt kompletteras med en mindre andel kompressorkyla. När vi behöver kompressorkyla använder vi främst ammoniak som köldmedel. Ammoniak har en mycket låg klimatpåverkan och värdet för global uppvärmning (GWP) är lika med noll.
Klimatpåverkan, gram CO2e per kWh fjärrkyla:
| Beräkningsmodell | City | Mjärdevi | Tannefors | Övriga nät |
| Global klimatpåverkan, 2022 | 51 | 34 | 47 | 47 |
| Miljövarudeklaration (EPD), 2023-2028 | 11,3 | 13,3 | Saknas | Saknas |
| Direkta produktionsutsläpp, 2023 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Produktionsmix
| Kategori | City | Mjärdevi | Tannefors | Övriga nät |
| Absorptionskyla | 71 % | 69 % | 75 % | 35 % |
| Kompressorkyla | 6 % | 12 % | 12 % | 58 % |
| Frikyla | 23 % | 19 % | 13 % | 7 % |
Tillförd energi
| Kategori | City | Mjärdevi | Tannefors | Övriga nät |
| Kyla från luft/vatten | 18 % | 15 % | 11 % | 4 % |
| Spillvärme från avfallsförbränning | 74 % | 78 % | 81 % | 82 % |
| El | 8 % | 8 % | 8 % | 15 % |
