Boverkets nya byggregler: På tvären mot såväl Energikommissionen som Miljömålsberedningen

Klas Gustafsson 1 mar 2017

I början av året presenterade Boverket förslag till nya byggregler för så kallade nära-nollenergihus. Bakgrunden är att ett EU-direktiv kräver att alla nya byggnader i unionen ska vara just sådana en bit in på 2020-talet. Tanken med nära-nollenergihus är naturligtvis att vi ska använda energi mer effektivt i samhället. Om Boverkets föreslagna regelverk blir verklighet kommer resultatet bli precis tvärtom.

Orsaken till problematiken är i grunden att de föreslagna energikraven utgår från levererad energi snarare än den totala mängd energi som byggnader använder. Det snedvrider tydligt konkurrensen mellan olika uppvärmningsformer, till fördel för småskalig egenägd energiproduktion inom eller i en byggnads närhet som är betydligt mindre resurseffektiv än storskaliga kollektiva energilösningar. Exempelvis kommer två byggnader med identiska klimatskal anses ha olika energieffektivitet beroende på om de värms med fjärrvärme eller egna eldrivna värmepumpar. Detta ökar incitamenten för fastighetsägare att investera i egen energiproduktion trots att resurseffektiv och klimatvänlig sådan kan finnas tillgänglig ”utanför tomtgränsen”. Det riskerar att leda till minskad resurseffektivitet i energisystemet som helhet. Byggreglernas energikrav får också genomslag i en rad andra bestämmelser och regelverk, exempelvis energideklarationssystemet som ger fastighetsägare råd om energieffektiviseringsåtgärder. De förslagna byggreglerna skulle sannolikt leda till att många fastighetsägare skulle rekommenderas att byta ut befintlig resurseffektiv och förnybar fjärrvärme mot olika varianter av elvärme trots att det skulle innebära en avsevärt ökad klimatpåverkan och ökad förbrukning av jungfruliga resurser. Detta är särskilt påtagligt då svensk fjärrvärme i huvudsak produceras från återvunna resurser i form av spillvärme från industrin, avfall eller restprodukter från skogsindustrin. Detta är i huvudsak resurser som inte skulle kunnat nyttiggöras på andra sätt i samhället, men varsanvändning de nu föreslagna byggreglerna motverkar i förhållande till uppvärmning med el.

Istället för levererad energi borde en byggnad energieffektivitet istället utgå ifrån den totala mängden använd energi som åtgår. Det skulle göra byggnadens klimatskal styrande för bedömningen av dess energieffektivitet snarare än val av uppvärmningsform. Det skulle också tillgodose kraven i den nya Plan-och Byggförordningen om att särskilt hushålla med el och prioritera ett gott klimatskal. Det skulle också innebära att det inte går att kompensera ett svagt klimatskal med egen elproduktion vilket över tiden gynnar god byggnadsstandard.

Såväl Miljömålsberedningen som Energikommissionen uttalar sig tydligt i sina respektive slutbetänkanden för att använd energi bör vara utgångspunkten för framtidens byggregler. Boverkets går således tvärtemot dessa tunga instansers slutsatser. Till skillnad från Boverkets förslag skulle ett sådant synsätt styra mot ökad resurseffektivitet i energisystemet som helhet och samtidigt bidra till att minska utmaningen att hantera effektbalansen i ett elsystem som i framtiden förväntas innehålla en mycket hög andel oplanerbar kraftproduktion.