Dags att gå från ord till handling i klimatarbetet, men hur?

Förra årets stora händelse på miljöområdet var givetvis klimatkonferensen i Paris där världens ledare tillsammans fastställde ett antal ambitiösa mål för att minska de globala utsläppen av växthusgaser. Att en överenskommelse blev verklighet i Paris är naturligtvis oerhört positivt. Samtidigt lämnar denna typ av komplicerade internationella avtal ofta utrymme för tolkningar och kompromisser som tyvärr har en tendens att utvattna deras innehåll. Därför är det nu oerhört viktigt att vi i Sverige agerar förebild och går från ord till handling i klimatarbetet.

I Sverige ligger vi långt fram på klimatområdet, inte minst genom att vår elproduktion redan idag i princip är utsläppsfri. Det vi kan bli bättre på är att förstå hur olika tekniker, energislag och beteenden påverkar klimatet i stort. Vi har tyvärr en tendens att vilja förenkla olika verksamheters klimatpåverkan. Detta kan i värsta fall kan leda till ökad global klimatpåverkan även om vi i det lilla enbart ser positiva effekter. Det gäller inte minst inom näringslivet där miljöperspektivet sällan har ett fokus bortom den egna verksamheten.

Ett exempel på hur företagens val av så kallad ”systemgräns” påverkar klimatet är kollektivtrafikföretagens val mellan olika bränslen. På detta område finns tyvärr en tendens att enbart värdera miljöpåverkan från fordonens avgasrör. Detta är viktigt, men innebär ofta att man missar en rad miljöpåverkande faktorer på lite längre avstånd. I fallet med kollektivtrafiken är det givetvis positivt att elbussar ersätter fossilbussar, men om det istället är biogasbussar ersätts är förhållandet det motsatta. Anledningen till detta är att även om den svenska elproduktionen i huvudsak är fossilfri innebär våra elnätsförbindelser med omvärlden att vår elanvändning påverkar produktionen av fossil el i Europa. Elbussar har därmed en klimatpåverkan även om utsläppen från själva fordonet i sig är noll.  Det samma gäller för biogasen fast tvärtom. Den ger positiva klimateffekter såväl före som efter produktionen genom att matrester som annars skulle förgås kan nyttiggöras samtidigt som restprodukten biogödsel gör att vi kan minska vår användning av fossil konstgödsel. Genom att vidga sin systemgräns kan företag fatta mer klimatsmarta beslut vilket ger största möjliga samhällsnytta!

Vi får inte heller glömma att klimatfrågan är global och inte tar någon hänsyn till nationsgränser. Även om vi i Sverige i princip har en fossilfri elproduktion så kan vi inte luta oss tillbaka och konstatera att vi är klara med vår omställning. Det är istället oerhört viktigt att vi kan nytta våra fördelar för att hjälpa andra att hantera sina klimatutmaningar. Ett exempel på detta är energiåtervinningen av utländskt avfall i Svenska kraftvärmeverk. Genom vårt värmebehov och vårt väl utbyggda fjärrvärmesystem kan vi nyttiggöra avfall som annars skulle lagts på metangasläckande deponier ute i Europa. Den el som vi samtidigt producerar kan vi dessutom exportera till kontinenten där den ersätter smutsig fossil kraft. Denna klimatnytta borde givetvis företag som använder fjärrvärme få tillgodoräkna sig i sina miljöbokslut och andra miljövärderingar. Här är det tyvärr så att de flesta miljöklassningar av fastigheter inte tar hänsyn till global klimatnytta utan har ett betydligt snävare perspektiv vilket missgynnar fjärrvärmen.

För att gå från ord till handling i vårt klimatarbete måste denna typ av stuprörstänkande upphöra. För att klara det måste vi bli bättre på att förstå konsekvenserna olika handlingar och beslut i ett större perspektiv. Detta tankesätt måste genomsyra såväl företag som våra miljömyndigheter på alla nivåer.

Välkommen till seminariet "Dags att gå från ord till handling i klimatarbetet, men hur?" 4 juli klockan 10:15 - 10:55.

Läs mer i Almedalsguiden.