Det problematiska hållbarhetsbegreppet
Hållbarhet är ett ord vars användning i det närmaste exploderat de senaste åren. Överlag är detta naturligtvis positivt då det visar på ett ökat engagemang för klimat- och miljöfrågor i samhället. Inte minst är den ökade förekomsten av hållbarhetschefer inom näringslivet ett gott tecken på detta. Det finns emellertid ett antal risker med begreppet och framför allt hur det tillämpas konkret som riskerar att leda till skenbart upplevd klimatnytta och i värsta fall rena felbeslut.
Vad är då problemet? Det är idag vanligt att beskriva olika verksamheter eller produkter som just ”hållbara”. Så som begreppet används verkar det ofta vara en fråga om antingen eller. Är något hållbart eller inte? Så enkelt är det emellertid inte i verkligheten. I princip allt vi gör och alla produkter vi konsumerar har en negativ klimat- och miljöpåverkan. Den ”hållbara” maten vi äter serveras kanske i en förpackning med fossilt innehåll eller så har den transporterats långt. Våra solpaneler har inneburit ett högt resursuttag avseende mineraler, transporter och behöver givetvis återvinnas någon gång i framtiden vilket kräver energi. Dessutom resulterar all materialåtervinning i ett spill samt materialförsämring. Fenomenet kallas ”downcycling” och innebär att materialet kanske börjar sitt liv som leksak, för att därefter återvinnas som en plastpåse för att slutligen sluta sin tillvaro som stoppning inom möbelindustrin. Rörelsen är alltid nedåt kvalitetsmässigt, aldrig uppåt. Trots detta beskrivs många produkter som ”hållbara”. Det är de naturligtvis inte utan det handlar snarare om sådant som är klimatmässigt bra val jämfört med andra alternativ, men knappast utan negativ påverkan på vår planet.
En vanlig metod för att kunna stämpla något med begreppet ”hållbart” är att göra det utifrån en mycket snäv systemgräns. Det kan handla om att titta på elbilens miljöpåverkan enbart utifrån utsläppen från dess icke-existerande avgasrör och bortse från dess miljö-och klimatmässiga tillverkningskostnad eller det faktum att vi idag tyvärr använder fossil energi på marginalen i huvuddelen av världen. Ett annat exempel är mat som är odlad ekologiskt enligt alla konstens regler, men som krävt stora mängder vatten och långa transporter. Givetvis ska vi satsa på elfordon och ekologisk mat. Problemet med det digitala hållbarhetsbegreppet är att det lätt får oss att tro att vi genom vårt val inte påverkar klimatet eller miljön överhuvudtaget. Därmed riskerar vi felbeslut, som att exempelvis inte spara på resurser som marknadsförs som ”hållbara” eller att välja produkter som fått sin på hållbarhetsstämpel utifrån en snäv systemgräns. Problematiken förstärk av att många aktörer söker efter den perfekta lösningen och då ofta pådrivna av olika klimat-och miljöcertifieringssystem. Dessa blir ofta väldigt nöjda bara de får svaret ”ja” på frågan om något är hållbart eller ej och ställer därefter inga komplicerade frågor. Det leder tyvärr till att många företag hamnar i ”hållbarhetsfällan” för att kunna tillfredsställa sina kunder, men utan att alls leverera särskilt hållbara produkter.
I verkligheten är klimat- och miljöpåverkan inte en ja- eller nej-fråga utan handlar om grader. Det viktiga är att sträva efter att köpa produkter och tjänster som är så resurseffektiva som möjligt ur klimat- och miljösynpunkt i jämförelse med alternativen. Resurseffektivitet är generellt ett mycket bättre begrepp än hållbarhet i dessa sammanhang och det är inte en slump att det ingår i Tekniska verkens vision ”Vi ska bygga världens mest resurseffektiva region”. Avfallseldad kraftvärme eller biogas är inte hållbart om man drar begreppet till sin spets, men de är betydligt mer resurseffektiva än de flesta andra konkurrenter på marknaden. Med ett resurseffektivitetsperspektiv kan vi välja att konsumera på ett sätt som minimerar vår klimatpåverkan samtidigt som incitamenten för att använda det vi köper så effektivt som möjligt kvarstår. Så nästa gång du står inför ett köpbeslut, bortse från eventuella hållbarhetsstämplar och värdera istället produkten eller tjänsten utifrån hur resurseffektiv den är!
Skriv en kommentar