Framgångsrik svensk miljöteknikexport utreds utan branschmedverkan
I juni beslutade regeringen att tillsätta en utredning om ekonomiska styrmedel för energiåtervinning av avfall. Sverige är en av världens mest framgångsrika aktörer på den internationella avfallsbehandlingsmarknaden och årligen hanteras mer än 1 miljon ton internationellt avfall i våra kraftvärmeanläggningar. Det gör energiåtervinning av avfall till en av Sveriges största exportverksamheter inom miljöteknikområdet. Svensk energiåtervinning bidrar till att mer avfall i Europa kan lyftas i avfallshierarkin från deponi till energiåtervinning. Våra beräkningar visar att Tekniska verkens energiåtervinning av engelskt avfall ger en nettoklimateffekt på minus 385 kg CO₂ per ton.
Energiåtervinning av avfall är idag en viktig svensk industriverksamhet av stor ekonomisk och miljömässig betydelse. Det aktuella utredningsdirektivet är mycket omfattande och innebär bland annat att en grundläggande analys av förutsättningarna för avfallsförbränning i Sverige ska genomföras, avfallsimporten, befintliga ekonomiska styrmedel, kartläggning av andra länders ekonomiska styrmedel på området samt verksamhetens koppling till EU:s utsläppshandelssystem ska belysas på mycket kort tid. Mot bakgrund av ovanstående är det därför mycket förvånande att utredningen, trots förfrågningar, kommer att genomföras ”bakom stängda dörrar” på Finansdepartementet utan formell medverkan från branschföreningar, företag och andra intressenter vilket annars är brukligt i dessa sammanhang. Detta sker trots att det i utredningsdirektivet tydligt anges att utredaren ska föra en dialog med ”relevanta intresseorganisationer och andra samhällsaktörer”. Förutom att detta inte kan sägas ligga i linje med ”god svensk utredningssed” innebär det en risk att utredarna missar viktiga aspekter i sakfrågor där branschens kunskaper och tillgång till data kan vara avgörande.
Vår uppfattning är att utredningen i fråga är en ödesfråga för svensk energiåtervinning av avfall. Resultatet kommer påverka flera olika samhällssektorer (energi, transportsektorn, kommuner, hamnar med mera), men framförallt hela det europeiska avfallshanteringssystemet. Det kommer att påverka den svenska miljöteknikbranschens verksamhet kopplat till avfallshantering. Det kommer att påverka fordonsgasbranschen där vi idag importerar organiskt avfall för biogasproduktion. I flera av dessa sektorer nyttiggörs avfall i olika sammanhang. Det är därför viktigt att inte betrakta avfall som ”sopor” utan som en råvara/resurs att dra nytta av. Detta gäller inte minst i ljuset av EU:s vision om en cirkulär ekonomi för ett framtida resurseffektivare samhälle.
Genom att låta branschen bidra med sakkunskap, statistik och konsekvensbedömningar ökar möjligheterna för att resultatet kommer gynna såväl ökad återvinning högre upp i avfallstrappan, minskad klimatpåverkan samt bibehållandet och kanske till och med stärkandet av en framgångsrik svensk industrisektor.
Skriv en kommentar