Framtidens fjärrvärme är inte bara förbränning
Per Everhill
21 nov 2021
För hundra år sedan var uppvärmning intimt förknippat med vedeldning i Sverige. När man idag pratar om elproduktion i Norge ser de nog de flesta norrmän ett vattenkraftverk framför sig och i Storbritannien lagar värmer man sitt te på en gasspis. Teknikutvecklingen går emellertid framåt och idag kan ofta flera alternativa tekniker och energiformer lösa ett och samma behov.
Dagens energisystem är mer instabila än gårdagens, bland annat på grund av att andelen oplanerbar väderberoende elproduktion har ökat. Det ökar värdet av så kallad sektorskoppling, det vill säga förmåga att flytta energi mellan olika delar av samhället för att säkerställa att rätt sorts kilowattimme finns på rätt plats i rätt tid.
Fjärrvärmen har sällsynt god potential när det gäller sektorskoppling. Som energibärare är varmt vatten oerhört flexibelt, bland annat på grund av förmågan att lagra energi så att den inte behöver konsumeras i samma stund som den produceras. Idag förknippas oftast fjärrvärme med förbränning av olika bränslen. Med ny teknik och rätt regulatoriska förutsättningar tror jag att det traditionella värmeverket framöver kommer kompletteras med en rad andra tekniker och energikällor.
Med en stor mängd väderberoende elproduktion i elsystemet kommer vi över tiden har mycket god tillgång till el (men tidvis brist). Vissa tidpunkter kommer vi ha så stora överskott på el i förhållande till efterfrågan att elpriset kommer bli negativt. I dessa lägen kan fjärrvärme produceras gratis med el samtidigt som värdefulla bränslen kan sparas till timmar då elen är mer efterfrågad och dyrare.
Vidare kan fjärrvärme lagras billigt och effektivt under lång tid. Till och med över olika säsonger. Med utvecklad lagringsteknik kan en stad tidvis värmas med fjärrvärme som producerats månader tidigare, till exempel när den resurs den tillverkats av fanns i överflöd. Det skulle till exempel kunna handla om solenergi som det finns gott om sommartid. Solvärme kan generellt ge ett viktigt bidrag till svensk fjärrvärme som ett komplement till annan produktion. Sommartid när solen lyser som mest är efterfrågan på värme också som minst. Men med väl utbyggda fjärrvärmesystem kan sådana överskott nyttiggöras effektivt, exempelvis genom att flyttas mellan olika kommuner. Det är en viktig fördel med Tekniska verkens fjärrvärmenät som bland annat knyter samman Linköping, Mjölby och snart också Vadstena på Östgötaslätten.
Vi behöver också bli bättre på att ladda fjärrvärmenäten med spillvärme från industrier, fastigheter och datahallar. Idag kyls tyvärr mycket överskottsvärme bort, bland annat för att den har för låg temperatur eller att den inte kan matas in effektivt på fjärrvärmenätet. Teknikutvecklingen gör att värme av allt sämre kvalitet kan utnyttjas i fjärrvärmenätet. Redan idag är flera svenska fjärrvärmenät enbart energiförsörjda med spillvärme, till exempel i Norrköpingsförorten Skärblacka. En positiv bioeffekt är naturligtvis att energidelningen ökar svensk industris internationella konkurrenskraft. Att sia om den svenska kärnkraftens framtid är inte lätt i ljuset av den energipolitiska debatten, men om nya reaktorer ska byggas så borde det vara självklart att utnyttja spillvärmen i närmaste fjärrvärmenät.
Framtidens fjärrvärme kommer inte enbart förknippas med förbränning. Det kommer bara vara ett av många sätt att producera fjärrvärme. Det viktiga är att tillgängliga resurser matchas mot efterfrågan så effektivt som möjligt. Det är en nödvändig utveckling för att fjärrvärmen ska kunna behålla sin konkurrenskraft som ett attraktivt alternativ på en allt mer utmanande energimarknad.
Skriv en kommentar