Har ”ankkurvan” kommit till Sverige?

Uttrycket ”duck curve”, eller ankkurva på svenska, kommer ursprungligen från Kalifornien och används för att beskriva fenomenet då elpriset sjunker kraftigt mitt på dagen, när solelen levererar som mest, för att sedan plana ut framåt kvällen. Priskurvan får då ett utseende som liknar en tecknad anka.

Under våren har elmarknaderna i flera europeiska länder levererat tydliga ankkurvor. Till exempel i Nederländerna som i april till och med hade vardagar med negativa elpriser mitt på dagen. Negativa elpriser är annars något som på våra elmarknader främst inträffar nattetid när konsumtionen är mycket låg. I Nederländerna har solelen byggts ut kraftigt de senaste åren och det i kombination med hög vindkraftsproduktion orsakar fenomenet. En viktig faktor är också att solelen till stor del kommer från stora solparker som, till skillnad från till exempel villaägare med solpaneler, inte har någon egenkonsumtion innanför mätaren.

Även i Sverige har vi under våren sett tendenser till ankkurvor i våra två södra prisområden. Här påverkar naturligtvis priskopplingen till kontinenten och till exempel Tyskland med sin stora sol-och vindkraftsproduktion. Den svenska solelskapaciteten är idag omkring 2,4 GW där en stor del egenkonsumeras. Generellt har svensk solel en hög profilfaktor (Hur bra betalt ett kraftslag får i förhållande till snittelpriset) sommartid. Är den trenden på väg att förändras? Vi har ännu långt kvar innan vi har solelsvolymer på sådana nivåer som på kontinenten, men det är kanske åt det hållet vi rör oss.

Om så är fallet kommer det att innebära förändrade ekonomiska förutsättningar för dagens solelsproducenter. Hur ska vi hantera att ingen kanske vill betala för vår produkt när vi producerar som mest? Energilagring är en lösning där vi kan flytta solelen till en tidpunkt då vi får bättre betalt för den. Men då tillkommer en lagringskostnad. Man kan också tänka sig ökad egenanvändning, till exempel smart laddning av elfordon, vilket skulle öka efterfrågan och därmed priset de aktuella timmarna. Kommer det bli lönsamt med rörliga solceller som bättre kan anpassa produktionen efter solens läge? En annan aspekt på det tidvisa solelsöverskottet är dess påverkan på lönsamheten för andra kraftslag. Om solelen allt oftare sänker elpriset till noll försämras lönsamheten för till exempel kraftvärme och vattenkraft som vi behöver under mörka och kalla vinternätter.

Vi har en spännande sommar framför oss. Inte minst för oss solelsproducenter.

• Dela:
• Facebook
• Twitter
• Tips