Vår syn på avfall
Vi bygger världens mest resurseffektiva region och energiåtervinning av avfall utgör en viktig del i det arbetet. Idag är energiåtervinning nödvändigt för att få ut största möjliga nytta av det avfall som skapas i samhället.
Vi vill enbart använda avfall som inte kan återanvändas eller materialåtervinnas för att producera värme och el genom energiåtervinning. Avfall skapas inte för att vi eldar det, utan för att nya och billiga jungfruliga resurser ständigt konsumeras och slängs. Detta tillflöde måste minska och är något som vi alla behöver arbeta aktivt med. Vi arbetar därför bland annat med att bygga en sorteringsanläggning som kan sortera ut ännu mer återvinningsbart material ur vårt hushållsavfall så materialåtervinningen ökar.
Genom att ta hand om avfall på ett så effektivt sätt som möjligt ser vi till att de globala klimatutsläppen minskar. Genom energiåtervinning av avfall kan vi flytta oss högre upp i avfallstrappan, från deponering till energiåtervinning. Samtidigt ger energiåtervinningen ett lokalt utsläpp av koldioxid genom skorstenarna på våra förbränningsanläggningar. För att minska utsläppen från våra förbränningsanläggningar undersöker vi möjligheten för koldioxidinfångning för att återanvända eller permanent lagra koldioxid. Senast 2045 ska vi inte släppa ut några fossila utsläpp i atmosfären.
Avfallstrappan
I Sverige ligger vi långt fram när det gäller att ta hand om avfall på ett resurseffektivt och miljömässigt bra sätt. Svensk avfallshantering styrs av den så kallade avfallstrappan, som grundas i EU:s avfallsdirektiv. Det betyder att vi i första hand ska minimera uppkomsten av avfall för att därefter återanvända, materialåtervinna, energiåtervinna och i sista hand deponera det. Ju högre upp i avfallstrappan avfallet tas om hand, desto mindre miljö- och klimatpåverkan får hanteringen.
Energiåtervinning av restavfall
Energiåtervinningen värmer våra hus och ger oss el genom att nyttiggöra en resurs som annars skulle gått till spillo. Tack vare den ökade energiåtervinningen av restavfall har fjärrvärmens klimatpåverkan minskat avsevärt. Både avfall och biobränslen ersätter fossila bränslen, som idag är den huvudsakliga energikällan i världen. Energiåtervinning av restavfall ligger väl i linje med begreppet cirkulär ekonomi, som bland annat lyfts fram inom EU som en viktig del av framtidens hållbara samhälle.
Olika återvinningsmetoder kompletterar varandra
Det finns ingen motsättning mellan energiåtervinning och materialåtervinning. De kompletterar varandra och flera studier visar att de länder som är bäst på avfallshantering ofta kombinerar de olika metoderna. Materialåtervinning och energiåtervinning bidrar tillsammans till att vi kan minska mängden avfall som deponeras. Deponering har störst negativ klimatpåverkan i avfallstrappan. För vissa avfallstyper, som till exempel använda hygienprodukter och spill från materialåtervinningsindustrin, är energiåtervinning eller deponi idag de enda alternativen. Genom energiåtervinning behöver detta avfall inte deponeras. Det bästa för klimatet är dock att minska uppkomsten av avfall.
Energiåtervinning av utländskt restavfall
Många länder saknar idag effektiva metoder att tillgodogöra sig energi från restavfall. Värmebehovet kan vara lågt och fjärrvärmen är mindre utbyggd. Det gör ofta deponering till den vanligaste behandlingsmetoden för avfall. Deponier läcker metangas över tiden, vilket är en mycket mer klimatpåverkande gas än koldioxid.
Att låta utländskt restavfall energiåtervinnas i våra högeffektiva svenska kraftvärmeverk ger större klimatnytta, än den klimatpåverkan som avfallstransporterna orsakar. Vi måste alltid sträva efter att minska mängden avfall i världen. Trots detta kommer det inom en överskådlig framtid finnas stora mängder avfall som måste tas omhand, genom energiåtervinning, för att undvika deponering. Vi menar att de som är bäst på att energiåtervinna och kan göra det på ett så effektivt sätt som möjligt ska vara de som gör det.
Utsläpp från förbränning av restavfall
När restavfall energiåtervinns i våra anläggningar sker en nästan total nedbrytning av alla organiska ämnen. Sura ämnen tvättas ur och neutraliseras, och ämnen som inte bryts ner i den extrema hettan avskiljs i särskilda filter. Resterna deponeras under kontrollerade former. Kvar i rökgasen efter förbränning blir främst koldioxid och vattenånga samt syre och kväve från förbränningsluften. Genom energiåtervinningen av avfall kan gifter och farliga ämnen koncentreras och omhändertas. På så vis förhindrar vi att dessa ämnen fortsätter att cirkulera i vårt samhälle. Utsläppen från förbränningen ligger väl inom tillåtna gränsvärden, som är bland de strängaste i världen.