Ljud och buller från vindkraftverk
Ett vindkraftverk ger upphov till ljud både under byggnation, drift och avveckling. Till exempel blir det buller från transporter och anläggningsmaskiner när vindkraftverket byggs och avvecklas. Här fokuserar vi på ljudet under drift.
När vingarna på ett vindkraftverk passerar genom luften uppstår ett aerodynamiskt ljud. Detta ljud brukar ofta beskrivas som ett rytmiskt svischande eller väsande. Ljudet kommer främst från den yttre delen av vingarna.
Flera faktorer påverkar ljudnivån
Ljudnivån från ett vindkraftverk påverkas framför allt av:
- Avstånd
Ljudnivån är lägre ju längre ifrån vindkraftverket du befinner dig. - Markförhållanden
Berg och höjder kan skärma av ljudet från vindkraftverken. Hur mycket av ljudet som absorberas beror på vilken typ av mark det är runt vindkraftverket. - Meteorologiska förhållanden
Ljudet från vindkraftverken blir starkare eller svagare beroende på olika meteorologiska förhållanden, till exempel vindhastighet, temperatur, luftfuktighet och is på vingarna.
Ljudet från vindkraftverk liknar ljudet från vindsus. När det blåser mycket, runt 8 m/s eller mer, överröstas ofta vindkraftverket av andra ljud som vindsus och lövprassel.
Storleken på vindkraftverket avgör inte ljudnivån
Olika vindkraftverk låter olika mycket. Det går till exempel inte att säga att större vindkraftverk generellt har högre ljudnivåer än mindre vindkraftverk. Många nya vindkraftverk har lägre ljudnivåer, trots att de har längre vingar.
Forskning och utveckling pågår ständigt för att ta fram vindkraftverk med lägre ljudnivåer. Några exempel på sätt för att minska ljudnivåerna är att förse vingarna med taggar eller att utveckla formen på vingarna utifrån studier av ugglevingar.
Riktvärden och kontroll av ljudnivåer
Riktvärdet för ljud från vindkraftverk motsvarar en ljudnivå på 40 decibel – dB(A) – vid bostäder. Läs mer hos Boverket.
Ljudnivåerna kan kontrolleras med två metoder:
- Emissionsmätning – Ljudet mäts nära vindkraftverken och därefter beräknar man hur hög ljudnivån kommer vara vid närliggande bostäder.
-
Immissionsmätning – Ljudet från vindkraftverken mäts vid närliggande bostäder. Det är svårt att få bra noggrannhet på immissionsmätningar, eftersom ljudmätningarna ofta störs av andra ljudkällor, som exempelvis lövprassel, vindsus, trafik och fåglar.
Kontroller av ljudnivån görs efter att vindkraftverken är byggda.
Lågfrekvent ljud och infraljud
När vindkraftverkets vingar passerar genom luften uppstår ljud som innehåller alla frekvenser, även lågfrekvent ljud och infraljud.
Lågfrekvent ljud är ljud med frekvenser mellan 20 och 200 hertz (Hz). Svenska studier har visat att så länge buller från vindkraftverk inte överskrider riktvärdet 40 dB(A), är risken liten för att man överskrider riktvärdet för lågfrekvent buller (Naturvårdsverket 2020).
Ljud med frekvenser under cirka 20 Hz kallas för infraljud. Infraljud kan vanligtvis inte höras av det mänskliga örat men kan ändå påverka människor negativt om ljudnivån är tillräcklig hög. Vindkraftverkens rotation ger upphov till infraljud som ofta ligger kring 1 Hz. I det frekvensområdet krävs en nivå på cirka 120 dB för att man ska se en påverkan på människor. På de avstånd som behövs mellan vindkraftverk och bostäder i Sverige är nivån av infraljud från vindkraftverk betydligt lägre (Naturvårdsverket 2020).
Ljudberäkningar vid bostäder
För att kunna räkna ut hur mycket ljud från vindkraftverket som når bostäderna i närheten använder man specialgjorda beräkningsmodeller. Då utgår man ofta från den högsta möjliga ljudnivån från vindkraftverken, samt att vindarna blåser allt ljud i riktning mot bostäderna. Detta kallas ett värsta fall-scenario. Vissa beräkningsmodeller tar även hänsyn till höjder och markförhållanden.
Här kan du se ett exempel på ljudberäkningen för vindkraftverken vid Bondrum utifrån Naturvårdsverkets beräkningsmodell.
